Defending adventure

Den norske upptäcksresanden Roald Amundsen yttrade de bevingade orden: “Adventure is just bad planning”. Det finns en poäng i det, och vår vana trogen så går vi igenom minutiösa förberedelser inför vår avresa. Samtidigt vet vi att “Afrika” och “planering” inte är en självklar kombination. Saker och ting blir sällan som man tänkt sig, men de blir oftast bra ändå - och ofta bättre än man tänkt. Därför ser vi fram emot alla felkörningar, alla planer som ska spricka, alla oväntade händelser. Vi förbereder oss på det värsta och hoppas på det bästa - för att ta ett annat bevingat ord. Vi är ganska säkra på att det kommer att överträffa alla våra vildaste förväntningar.

När det här publiceras är det exakt ett år till vår planerade avresa från Kapstaden. På morgonen den 1 februari 2011 rullar vi iväg, efter ett par veckors förberedelser på plats, kompletteringar av utrustning, och proviantering. All planering och legenden Amundsen till trots, så kommer det bli ett makalöst äventyr.

Ja, inte med hela bygget, givetvis. Men väl med packutrymmet. Vi tog ytterligare några steg mot en overlandklar Defender. På bilden syns Görrel lägga sista handen vid de något båtinspirerade båtstuvarna längs sidorna. Golvet ovanpå kommer ha en fölängsningsskiva som gör att vi där får en extra sovplats - i den händelse väder eller annat omöjliggör resning av taktältet. Eller om våra medpassagerare föredrar att sova i bilen framför att sova i tält på marken. 

 Vi gjorde förstås några tankevurpor på vägen. Det hör till, men ärligt talat så blev det annars ungefär som vi tänkt. Något riktigt finlir lägger vi inte tid på i nuläget. Om tid och budget medger så kanske vi återkommer till förskönande detaljer lite senare, men i nuläget övertrumfas det snygga av de praktiska.

Nu kommer bilen få stå ett tag igen. Vår planering den närmaste tiden kommer att ske vid projektbordet och inte i garaget. I mars åker vi till Sydafrika några veckor och förutom att jobba och cykla Argus kommer vi också att göra en del research inför nästa år. Sedan återvänder jag (Andreas) till Sydafrika i maj för några veckor i Krugerparken - något som också kommer vara till god nytta på vår resa. Men mer om det när det är dags.

Vi har varit i Skåne i helgen och pysslat om Pole Pole. Eller rättare sagt jobbat vidare med att få klart packlösningarna i bagageutrymmet. Mer om det lite senare. Men först bjöds vi på en whiteboard-uppvisning av Herr Andersson på kontoret. Med sedvanlig vetgirighet och pedagogik demonstrerade han transportalternativen förbi Bosporen, samt väderfenomen över Norden. Vi lyfter på hatten och konstaterar att vi känner få som har den bredden i sin nyfikenhet och sitt kunnande. Och vi tackar som vanligt för lånet av verkstadsplats.

Jo, och för den som undrar vad fallosen mitt på tavlan i bild föreställer? Danmark, så klart!

Det är ganska precis ett år kvar till vi packar det sista och sätter oss på flyget till Kapstaden, där vi några dagar in på 2011 hoppas kunna ta emot vår bil som skeppats iväg någon månad tidigare. Längtar ni?, var det någon som frågade. Och svaret är enkelt - antagligen inte heller överraskande: ja, det gör vi.

En sådan här dag, när det blåser en snål skånsk vind och temperaturen är på väg ner under nollan så bläddrar jag bland gamla bilder och längtar mer än annars. Den här bilden är från Okavango-deltat i Botswana, där vi hade förmånen att få tillbringa en stund med denna magnifika leopardhona för ett par år sedan.

Idag har arbetet med packutrymmet tagit några schyssta steg framåt. Bilden nedan visar principen, även om den del jobb återstår. Några stålreglar tvärs över, mellanväggar som ger tre stuvfack och ovanpå kommer så småningom ett golv och tillika en reservsovplats. Alla trädetaljer kommer att få ett lager båtlack - man vet ju aldrig - och sedan skruvas allt ihop någon gång inom de närmaste dagarna.

Förstärkningsplåtarna kom på plats till slut, efter att ett nytt hål för radioantennen tagit upp och vi har fått en sändning med hjulmuttrar till våra stålfälgar, samt den hett efterlängtade vattenkörningspluggen. En viktig detalj sägs det. Vi får återkomma kring själva användningen. På något sätt känns det ändå som om vi de här dagarna har kommit närmare en långfärdsduglig Defender.

Vi fick besökt i garaget idag. Görrels systerson Erik och hans sidekick Linus parkerade sina A-traktorer utanför och tog en titt på Pole pole. Och som de amatörer vi själva är i garaget så imponerades vi givetvis av killarnas åk. Här är det bara att inse sina begränsningar och ödmjukt inse att det finns de som är oändligt mycket bättre på en del saker - exempelvis bilbyggande. För medan vi skruvar på lite halvfabrikat på vår Defender så bygger de här killarna från grunden. För närvarande håller Erik på med en ny A-traktor hemma i garaget och han berättar om det på den här sajten. Missa det inte.

Det har sina sidor det här med engelska bilar. Vår Defender är ju konstruerad för den vänsterstyrda marknaden och avviker därmed från Land Rovers “standard-utförande”. Då och då har vi upptäckt en del intressanta konsekvenser av detta - inte minst i motorrummet, där en del komponenter varit lite luriga att lokalisera, eftersom allt inte är spegelvänt utan bara vissa delar. Det finns säkert väldigt logiska förklaringar till varför det ser ut som det gör, men det är inget som vi är närmare bekanta med.

I dag uppenbarade sig ytterligare en liten höger-vänster-detalj. Vi har fått en ny sändning med prylar från England, bl.a. förstärkningsplåtar till framskärmarna. Snygga och prydliga, med ordentliga urtagningar för luftintagen och för radioantennen. Men radioantennen har lite käckt bytt sida, visar det sig. Och inte till exakt samma plats på motsvarande sida heller. Det blir till att plocka fram borr och sticksåg imorgon.

Ett julbord i Göteborg gör att vi nu låter bilen vila fram till mellandagarna då vi är tillbaka och skruvar vidare. Vi hann med att påbörja bygget av det bakre lastutrymmet - ett projekt som blir ett pusslande utan dess like, upplagt för förödande tankevurpor när de olika delarna ska monteras. Men det är den typen av utmaningar som piggar upp. Enkelt uttryckt lägger vi ett par stålprofiler tvärs över packutrymmet i höjd med rutornas nederkant, stagar upp med sidoväggar som ger oss ett tredelat packutrymme under den skiva som ska vila ovanpå profilerna. Givetvis kommer lite bilder på detta vad det lider, men än så länge finns inte mycket att se.

Vi hämtade också våra nymonterade däck och har stuvat undan dem i gamla stallet på Norregård. Det var förstås lockande att sätta på dem och ta en sväng på någon lerig åker, men vi får ta det vid ett senare tillfälle. Istället passar vi nu på att önska god jul till våra besökare. Vi hörs på andra sidan.

Vi har haft lite kontakt med vår Land Rovers tidigare ägare för att diskutera några tekniska frågor. Han håller stilen och berättade att han nyligen varit iväg på en resa genom Sahara i sin nya bil (tragiskt nog en Land Cruiser). Han passade också på att skicka över en bild på vår bil, från före det att vi blev ägare. Kanske inte en bild man visar potentiella köpare, så vi förstår om han höll lite på den, men vi har inget emot att se Pole pole in action. Han ska ju gå igenom betydligt tuffare saker än så här. Men tack för bilden,  Christopher.

Vi har haft ett par produktiva dagar i verkstaden med diverse uppgraderingar av vår bil. Och vi börjar givetvis med ett tack för lånet av arbetsplats, riktat till Boel och Hans-Axel.

Nybeställda grejer hade anlänt från England och passformen var imponerande. Till saken hör förstås att vår erfarenhet av metallarbeten och bilmekande är rätt begränsade, men med tålamod och sunt förnuft går det mesta. Gårdagens huvudprojekt var montering av invändiga galler i packutrymmet. Givetvis inget absolut säkert system, men om det nu är tillfället som gör tjuven så kanske vi avhåller några för “smash-and-grab-aktioner”. Vi monterade också tunna vajrar längs båda sidorna från frontbågen till takräcket, i syfte att hålla grenar och annan växtlighet borta från vindrutan.

Idag har vi först lämnat in våra “resedäck” för montering på fälgar. Och vi har monterat en av de säkerhetsförvaringar som kommer att finnas i bilen, men vi går förstås inte här in närmare på vad det handlar om. Görrel har ägnat dagen åt att skrapa och måla de partier på stötfångare och takräcke som tagit stryk av det bistra skånska klimatet. Och så har vi slutligen påbörjat bygget av det nya inre golvet som ska ge oss extra packutrymme och en reservsovplats. Mer om detta i morgon.