Defending adventure

Vi har inför resan varit i kontakt med bilens båda tidigare ägare och har en hygglig uppfattning om vad den varit med om. Vi kan också konstatera att den huvudsakligen har blivit väl omhändertagen av dessa tidigare ägare och vi riktar därför en tacksamhetens tanke till dem.

Följande är en genomgång av den rutinmässiga och påtvingade service som vi gjort av vår bil under de drygt sex månader och 33 000 km som vi rest från Kapstaden till Nordkap. Längst ner finns också en lista på reservdelar; sådant vi hade med oss och sådant vi borde haft med oss. Detta är en sådan genomgång som vi själva hade velat läsa innan vi gav oss iväg och förhoppningsvis kan den vara till nytta för er som planerar en liknande resa.

En generell lärdom är att om man inte har erfarenhet av Afrika så är det väldigt svårt att uppskatta vilka påfrestningar bilen kommer att utsättas för och vilken service som kommer att krävas. Vi har själva rest mycket i Afrika, men även då var det svårt att i Sverige föreställa sig vad som skulle komma. Duktigt Land Rover-folk i Sverige kom med goda råd, men även de saknade de där specifika kunskaperna om afrikanska förhållanden, vilka främst handlar om extrem hetta och ständiga vibrationer. Så vi lyssnade även en del på afrikanska off road-experter och tycker att vi i slutändan klarade oss ganska bra genom kontinenten, enligt körprincipen “var snäll mot ditt fordon när du kan, så sviker det dig inte när du måste vara elak mot det”.

1. Kylaren. Vi bytte den redan före avfärd i Sydafrika eftersom den var lite rostangripen och helt enkelt inte klarade hettan (då omkring 40 grader – senare, i Sudan, nådde vi 50 grader).

2. Styrning. Vi började känna vibrationer i ratten och härledde så småningom felet till en söndervibrerad bult till panhard rod:en, vilken byttes i Zambia. Till följd av vibrationerna hade gummidamasken till styrningens kulled spruckit, men själva leden var intakt. Damasken byttes och vi har haft med oss en kulled i reserv.

3. Luftfiltret. Vi har under resans gång konsumerat tre luftfilter. Det hade antagligen gått utmärkt med bara två, eftersom snorkeln avlastar filtret oerhört mycket, men vi hade tillgång till dem så vi bytte lite i förtid. Vi har dessutom vid två tillfällen bytt fästena till luftfiltret eftersom dessa vibrerat sönder.

4. Differentialer. Vi har sedan mitten av resan haft ett återkommande problem med läckage av axelolja från bakaxeln. Det finns antagligen flera orsaker, men en är återkommande igentäppning av axelns ventilationsrör i samband med för mycket vadning och körning på leriga vägar. Vi har bytt en packning och i övrigt bara bevakat oljenivån i väntan på mer omfattande reparationer på hemmaplan. På dåliga vägar i norra Kenya lyckades vi också slå sönder fästet till överkörningsskyddet på bakre diffen och tvingades improvisera ett nytt av våra bushwirar och några schackel och ögelbultar. Detta höll till vi monterade bort skyddet i Europa.

5. Vi har vid två tillfällen haft läckage av styrservoolja. Först på grund av att en slangklämma vibrerat loss, något som enkelt kunde åtgärdas. Andra gången för att de nedre packningarna i styrboxen börjat ge efter. Vi skaffade ersättningspackningar, men provade först bushtricket att slå lite bromsvätska i styrservobehållaren. Detta får packningarna att svälla och i vårt fall stoppade det läckaget helt – i väntan på en mer ordentlig reparation.

6. Stötdämpning. Vi lämnade Kapstaden på helt nya, långslagiga stötdämpare och fjädrar (OME) och dessa ha hållit utmärkt hela resan. Stötdämparnas bussningar har vi däremot bytt tre gånger (varav en gång på grund av att mekanikerna i Addis monterade brickorna fel och därmed fick dem att spricka efter mycket kort tid). Störst har slitaget varit på bakre stötdämpares nedre bussningar.

7. Växellåda. Vi gjorde ett byte strax före avresa och har sedan bytt olja i huvudväxellådan vid ett tillfälle.

8. Olja. Vi har bytt olja och oljefilter var 700-800:e mil. Mot slutet av resan hade vi sedan ett mindre läckage, men inte allvarligare än att det räckte att toppa upp då och då. (Även bränslefilter har bytts var 700-800:e mil).

9. Transmission. Sandkörning och andra tuffa förhållanden har slitit på axlar m.m. och det glappade och ”klonkade” i slutet av resan lite varstans. Vi har bytt en drivknut och smörjt upp de andra med jämna mellanrum. Hade resan varit längre hade vi övervägt att byta vissa delar, exempelvis en eller ett par axlar och medbringare. Möjligen är heavy duty medbringare värt att överväga om man tänker sig mycket off road-körning.

10. Bromsar. Ett tungt fordon och backiga vägar sliter på bromsarna. Vi lämnade Kapstaden med i stort sett nya bromsbelägg. Vi bytte dem i Nairobi och när vi nu närmar oss Sverige börjar det bli dags igen. Mer av lågväxelkörning i nerförsbackarna hade förstås minskat slitaget, men också inneburit avsevärt längre körtid.

Reservdelar m.m.

- Vi har haft med oss slangar till kylaren, en bränslepump och en vattenpump, utan att behöva använda något av det. Men vi kommer givetvis att packa detta även nästa gång.

- Vi hade med oss tre uppsättningar filter (luft-, bränsle- och olja-) vilka vi använde. Vi hade också mindre mängder av de flesta vätskor och kompletterade längs vägen med det vi inte redan hade. Vi hade olja motsvarande ett oljebyte, och detsamma för växellådsolja (det senare kan vara svårt att få tag på på vissa håll). Det mesta är annars ganska lätt att hitta, möjilgen undantaget axelolja som vi fick leta lite efter när vi behövde det.

- Vi hade lite bussningar till stötdämparna, men har behövt skaffa fler längs vägen. Körstil påverkar vilka bussningar som kommer att gå åt. En komplett uppsättning är inte fel, men satsa framförallt på de till stötdämparna och till panhard rod:en och gärna till fler än ett byte. Glöm inte brickorna till stötdämparbussningarna.

- Vi hade med oss ett extra knutkors. Vi behövde mycket riktigt också byta ett och gjorde det på en verkstad, då vi skaffade oss ett nytt att ha i reserv.

- Vi har haft med oss två extra fläktremmar och har bytt en gång, i förebyggande syfte.

- Vi har haft med oss extra hjullager, men har inte behövt använda dem.

- Vi hade inte med oss extra bromsbelägg, luftfilterfästen, eller packningar till axlarna. Allt detta skulle vi nog överväga att ta med nästa gång.

- En del kör omkring med extra stötdämpare och extra drivaxlar. Vi skulle möjligen fundera på det senare eftersom vi haft lite problem på det området, men det är också svårpackade reservdelar. Vad gäller stötdämpare så är vår erfarenhet att om man satsar på kvalitetsdämpare och inte pressar sitt fordon för hårt när det inte behövs, så håller dessa hela vägen.

- Vi har även, efter rekommendationer från en Land Rover-expert i Sydafrika, haft med oss master- och slavcylinder till kopplingen. Land Rover har en kopplingskonstruktion som riskerar att slitas ut i förtid, så om forodonet har några år på nacken och kopplingen aldrig blivit bytt så är nog detta en god idé. Tack och lov behövde vi inte använda dessa.

Avslutningsvis: Efter att vår tidigare kylare fått kämpa i värmen och efter att ha hört om våra vänners motorhaveri p.g.a. överhettning som upptäcktes för sent, så monterade vi även ett kompletterande diagnostiseringsverktyg i bilen. Dessa finns i ett flertal olika utföranden och håller koll på ett antal extra parametrar, vilket gör det till ett lite mer finkänsligt komplement till bilens egna mätare. På en Land Rover är det i första hand temperaturangivaren som, på grund av en konstruktionsmiss/felplacering släpar efter lite i sitt utslag, och som därför kan behöva kompletteras för en säkrare mätning. Vissa skrattar åt att köra med hängslen och livrem på detta sätt, men vi valde att inte chansa.